Bittes Bus

Jag tappades på blod i måndags, ville kolla hälsan efter drygt sju månader på lchf. Idag träffade jag läkaren för genomgång av provsvaren. Det första han sa: Nu får du sluta äta fett!

Mitt kolesterol har rusat iväg. Ligger nu på 10.1 mot drygt 6 för nästan två år sen.

Men: läkaren var BRA! Han tittade på alla mina andra värden och frågade mycket om hur jag mår i övrigt och vad jag gör av mitt liv.

Till slut sa han: Oron skadar ofta mer än ett högt kolesterolvärde, så vi bryr oss inte så mycket om det i ditt fall.

Sicken kille, va Däremot tyckte han att jag skulle byta ut några av mina baconfrukostar mot sill och gravad lax.

Vi kom också överens om att jag ska komma tillbaks om ett halvår och ta ett nytt prov.

Det prov jag mest av allt ville ha svar på var apo-kvoten. Men labbet GLÖMDE det Så idag tappades jag på blod igen och får förhoppningsvis svar om en vecka. Både läkaren och jag anser att det provet är viktigast.

När jag var där i måndags blev jag även vägd och mätt. Sköterskan konstaterade att mitt BMI ligger precis på 25. Dvs går jag upp ett halvt kilo räknas jag som överviktig. Vilket är helt sjukt, och enbart bevisar att BMI är ett helt puckat värde.

Så här ser mina prover ut:

43 år gammal, 165 cm lång och väger 64-65 kg. Blodtryck 110/75, för två år sen 120/70. Värden markerade med * avviker från referensintervall.

På tisdag ska jag intervjuas av Expressen ang mitt lchf-ätande. En journalist efterlyste intervjuvilliga personer på några av de hälsobloggar jag läser. Och det var klart att jag högg på det! Kan jag visa att en helt normal (?) kvinna i sina allra bästa år som har huvudet på skaft (??) och är sansad (???) mår mycket bra av detta och därmed få åtminstone några att släppa sin fetträdsla samt visa att vi lchf:are faktiskt är helt vanliga människor så är mycket vunnet.

Minnesgoda läsare kommer ihåg att detta skett förut för samma tidning. Dock gällde det då gi. Men strax efter den intervjun började min mage reagera kraftigt på alla grönsaker. Jag försökte och försökte, men fick varje gång en kraftig magkatarr efter tre, fyra dagar. Jag höll på att bli knäckt av det.

Halkade in på nån lchf-blogg av en ren slump, och började läsa allt jag kom över om lchf. Gick även en kurs för ett drygt år sen. Men det var alltså först i slutet av januari i år jag tog steget fullt ut och började äta lchf.

Det finns stora likheter mellan gi’s rivstartsfas och lchf. Minimalt med kolhydrater och mer fett. Men, förutom grönsaksbesvären, så fick jag även problem med sug och hunger när jag skulle lägga på kolhydrater i nästa gi-steg (nystartsfasen).

Jag tror att gi-metoden passar många. Såna som inte är så känsliga när det gäller blodsockret. Men för egen del (särskilt med tanke på att mitt blodsocker varit förhöjt under mina graviditeter) så är lchf allra bäst!

Till dags dato har jag tappat närmare 8 kilo. Massor av cm har försvunnit. Katarren borta. Eftermiddagskoma likaså. Precis som en hel del celluliter! Jag behöver inte smörja in mig varje gång jag duschat.

Jag kan säkert hitta på mer, men nu ska jag slå mig ner i favvofåtöljen och njuta av ett glas rött.

Harebrarå.

Jag går från klarhet till klarhet i köket. Gjorde ju köttgryta häromsistens för första gången nånsin. I dag blev det laxpudding. Och det blev GOTT!

500 gr lax
500 gr keso
3 dl grädde
4 ägg
salt och vitpeppar
dill

Sätt ugnen på 200 gr. Låt keson rinna av. Jag sköljde den också, och tryckte lite på den för att bli av med så mycket vätska som möjligt.

Skär laxen i mindre bitar. Blanda lax, keso, grädde, ägg och kryddor i en bunke och stavmixa till en ganska jämn smet. Rör ner den klippta dillen.

Häll allt i en ugnfast form. Efter 45 minuter i ugnen är skapelsen klar.

Jag serverade med skirat smör och spenatstuvning. Den gjorde jag med grädde samt philadelphiaost som gör det lite extra krämigt och lent.

Laxpuddingen är MYCKET mättande, så Hanna sprang över med en portion till grannen. Hemma har jag kvar två portioner till morgondagens lunch då kamrat Tim kommer och hälsar på.

På fredag sparkar bloggen “Talande bevis” igång. Syftet med bloggen är att samla ihop massor av berättelser om olika människors hälsovinster av att äta lchf.

Klippt från bloggen:

“Det finns många vägar att välja för att påverka allmänhet och nyfikna om LCHF-kosten. Bloggen Talande Bevis är en av dem.

Idén är att på ett ställe samla berättelser från människor som har upplevt de positiva verkningarna av LCHF-kosten. Att sedan använda bloggen som en referensplats för alla att hänvisa människor till som är nyfikna på vad kosten kan ge.

I vetenskaplig terminologi brukar man kalla berättelser liknande de som kommer att finnas här för anekdotisk evidens.

ORDEN: ANEKDOTISK BEVISFÖRING eller ANEKDOTISK EVIDENS
Så kallas det när man för att bevisa en hypotes hänvisar till enskilda fall eller personliga upplevelser. Anekdotisk evidens anses ha låg tillförlitlighet inom vetenskapen.

Här kallar vi det Talande bevis! Vill man kan man även kalla det för beprövad erfarenhet. Andra vill säkert kalla det något helt annat. Oavsett vilket, påverkar verkliga och självupplevda berättelser ibland långt mer än många andra argument.”

Så titta in om du är nyfiken, och dela gärna med dig av dina egna hälsovinster om du är lchf:are. Stort som smått är viktigt! Själv kommer jag givetvis att berätta om magkatarren som försvann.

I morgon fyller jag år. Även om jag är lchf:are så vill jag ju ha något tårtaktigt. På KiF hittade jag ett recept på en chokladtårta.

250 gram mörk choklad
250 gram osaltat smör
1 dl starkt kaffe
1 dl sukrin (originalreceptet: 2 dl socker)
4 ägg

Istället för helt mörk choklad tog jag 200 gram 54% samt 50 gram 70% med lite ananasbitar i. Hanna är lite för liten för att uppskatta det riktigt mörka.

Häll kaffet i en kastrull. Smält ner smör och socker (ta i omgångar så blir det bäst), rör om tills det blir en jämn smet. Ta kastrullen av spisen. Vispa de fyra äggen lätt. Rör ner dem i chokladsmeten. Klä en form, ca 20 cm i diameter, med bakplåtspapper eller folie. Häll ner smeten i den och grädda i 175 grader ca en timme. Ställ kakan kallt efteråt.

För att inte stå med en oätlig tårta när gästerna kommer i morgon, så var jag ju TVUNGEN att prova en bit till förmiddagskaffet. Tog en smal, smal bit och öste på massor av vispgrädde. Den är SÅÅÅ god! Och min variant av receptet blev ganska söt, så gör du med vanligt socker rekommenderar jag halva sockermängden. Själv kommer jag att göra den helt utan sötning nästa gång.

Den kommer nog att vara ännu godare i morgon. Jag tar dock ut den ur kylen en dryg halvtimme innan servering, den gör sig nog bäst rumstempererad.

Var totalt ointresserad av att ställa mig vid spisen i morse, så det fick bli en burk makrill…  Kaffe med kokosfett slank givetvis ner!

Efter morgonpromenaden med Disa pockade hungern på, så då blev det de sedvanliga äggen stekta i mycket smör och ost uppå dem.

Till lunchen hittade jag en bit karré i frysen. Värmde på den i mikron, la på en skiva smör och duttade över lite vitlökssalt.

Mellis blev en kopp kaffe med vispgrädde. Ovanpå den kardemumma = kaffe med bullsmak

Middagen fann jag på MiaP:s blogg – Sörmlandslåda. Såå god!

En kopp te hinner nog slinka ner innan jag rasar i säng.

Frukost: två ägg med ostskivor stekt i smör. Kaffe med kokosfett

Mellis: lakritsjordgubbste (kanongott!) med kokosfett

Lunch: ett kokt ägg med 1 msk smör. 1 dl turkisk yoghurt, 0,5 dl grädde, 3 msk hallon/blåbär (ingen toppenlunch, men jag hittade inte så mycket annat i kylskåpet)

Mellis: två små bitar 74 % choklad (20 gr?) med kaffebönor i. Också toppengott!

Middag: ett stekt ägg, fem prinskorvar, 1 msk smör

GLÖMDE: lite för lite mat idag, men har faktiskt inte varit särskilt hungrig. Å vad lite kaffe jag druckit!!

Frukost: 2 ägg stekta i smör. På varje ägg la jag tre skivor ost. Det blir toppengott! Till detta kaffe med nån tesked cocosfett.

Lunch: en stekt fläskkarréskiva som jag la en smörskiva på och drog över lite vitlökssalt. Vatten.

Mellis: äter jag mycket sällan, men jag köpte en riktigt fin choklad i Strängnäs (74% kakaohalt) och den ville jag prova. Supergott! Åsså kaffe med kokosfett, såklart.

I kväll blir det gryta på renskav. I den har jag i grädde, creme fraiche och lök. Resten av familjen äter ris, jag kör med min älskade broccoli.

Jag avslutar kvällen med ett nytt te: lakrits/jordgubb! Blir nog en skvätt grädde i det. Ska bli spännande att smaka!

Jättelångt inlägg som kanske inte intresserar alla, sorry. Men mycket viktigt för mig!

De senaste veckorna har Aktuellt och Rapport misslyckats ordentligt med sina journalistiska uppdrag. Aktuellt var först ut med att fastslå att alla (fyra st) bantningsmetoder var lika dåliga – ingen fungerade. En av metoderna kallades för Atkins, en lågkolhydratkost.

Tyvärr hade de fel. Det fanns inte en enda lågkolhydratskost bland de fyra som redovisades. En rättelse lästes upp dagen efter. Slarvfel.

I förrgår var det Rapports tur. En reporter var stursk och konstaterade att mättat fett är farligt. Hon slängde sig med statistik och menade att 5000 människor årligen slipper dö av hjärtinfarkt tack vare att konsumtionen av mättat fett sjunkit. En slutsats som egentligen inte kan dras av den undersökningen hon hänvisade till. Men som fan läser bibeln….

Nåväl, det blev mycket starka reaktioner på detta inslag, och många, många mejlade in och ifrågasatte det. Bl a för att enbart motståndare till mättat fett kommit till tals. Besked kom under gårdagen att ett nytt inslag skulle sändas.

Jag bänkade mig framför tv:n kl 19.30. När det nya inslaget kom blev jag ursinnig. Det var i stort sett en repris av dagen innan, lite som Kejsarens nya kläder. Intet nytt framkom. Ett så partiskt och dåligt underbyggt reportage var det länge sedan jag såg!

Nu är jag trött på detta tjafs. Tom Hjärt- och (HLF) har sagt upp sitt avtal med Unilever, ett avtal som innebar att de fick ha HLFs logga på Becel-paketen. Den är nu på väg bort från margarinpaketen, något Hjärt- och Lungfonden förklarar med att det numer inte går att säga att det mättade fettet är boven i dramat när det gäller hjärt/kärlsjukdomar.

På kostdoktorn.se har jag snott nedanstående diagram:

Rapport visade med den hur smörkonsumtionen gått ner sedan 1985.

Enligt dem ett bevis på att just den minskade smörkonsumtionen är anledningen till att kolesterolnivån har sjunkit vilket i sin tur innebär att 5000 färre personer per år dör i hjärt/kärlrelaterade sjukdomar.

Huruvida kolesterolet verkligen har något med dessa sjukdomar att göra är OCKSÅ mycket omtvistat nu för tiden.

Den blå linjen har kostdoktorn.se själv lagt på Rapports bild. Den visar hur övervikt och fetma ökat sedan 80-talet, siffrorna är hämtade från SCB.

FETMAN HAR ALLTSÅ ÖKAT I SAMMA TAKT SOM KONSUMTIONEN AV MÄTTAT FETT MINSKAT!

Dra dina egna slutsatser av detta…

Att 5000 färre dör per år kan lika gärna bero på att vi t ex röker mindre nu förtiden.

Åsså till mig själv då:

Jag har läst om LCHF – low carb, high fat – i över ett år. Jag har varit kritisk. Till slut blev jag övertygad om att detta är en mycket bra livsstil. Någon rädsla för högt kolesterol eller för att bli (ännu!) fetare har jag inte. 30/1 i år körde jag igång. Sen dess har jag tappat 6 kilo. 6 cm midja har också fösvunnit! Min magkatarr är borta. Min hy har en helt ny lyster. Jag är i vanliga fall en riktig torris på vintrarna, men nu händer det oftare och oftare att jag helt enkelt struntar i att smörja in ansiktet. Jag har inget sötsug, har väl aldrig varit nån godisråtta eller kaffebrödsätare, men har ännu lättare att strunta i sötsaker nu än tidigare.

Jag äter efter min kropps behov. Har ingen speciell plan jag följer, förutom detta: inga lightprodukter, inga spannmålsprodukter, inget socker, frukt äter jag kanske en eller två gånger i månaden, håller mig till ovanjordsgrönsaker. Och viktigast av allt: jag är inte rädd för fett!

Och jag mår toppen!

Jag vill att fler ska våga och upptäcka hur bra det är att äta naturligt – för det är egentligen det som är själva grejen. Därför kommer jag att börja skriva in vad jag äter varje dag, samt hur jag mår och vad som händer i kroppen.

Detta hittar du under nya kategorin “LCHF”!

Nu var det slut