Bittes Bus

Nu är packningen i stort sett klar. En klänning hänger på tork. Sen så.

Pratade med Jansson. Hon var nog lite pirrig. Maken bad mig fråga om hon hade det nya passet:

- Vaddå? Nya passet?
- Ja, utfärdat efter september 07.
- Nä, vaddårå?
- Jo, har du det gamla måste du ansöka om visum. Men det har du så klart redan gjort.
- VAD ÄR DET DU SÄGER????!!!!!!!

Sen kunde jag inte hålla mig mer, utan började skratta.

Min resväska kommer jag att fylla till som mest en fjärdedel. Resten ska fyllas upp på plats! Jag har ju köpt en del via nätet från USA tidigare och vet att tullen lägger på den svenska momsen. Det kan de visst göra om de tar en i tullen vid hemkomsten. Så nu har vi bestämt att vi ska slänga alla kvitton och klippa bort alla prislappar innan hemfärd. Hur sjutton ska tullen kunna lägga på moms om de inte vet priserna? Och hur ska de kunna bevisa att vi handlat det i NY? Nä, det går jag inte på.

Eller så börjar jag gråta och skaka om nån tullare vill kolla i min väska. Jag har en – helt onödig – jättestor respekt för folk i uniform. Det visar sig väl…

Nu ska jag sätta på lite kaffe. Måste hålla mig vaken så länge som möjligt. Jag får jätteproblem att somna om jag dricker kaffe efter kl 16.

Men ikväll kommer jag säkert att bli trött av det!

Nu är jag hemma igen. Har precis laddat en tvättmaskin. Har också hunnit lägga in firmans räkningar. Hmm…. nu får jag nog börja jobba igen. Sommarstiltjen märks på plusgirot. Men med hösten följer påfyllning, så det löser sig. Alltid. Jag undrar bara hur många år det ska gå innan jag blir cool på den fronten?

I morgon är det tempo som gäller. Klockan ställer jag på nio. Skulle dock behöva sova lite längre – i natt var jag vaken mellan tre och sju. Hade därför möjlighet att vinka av Anncha med dotter kvart i fem. Helt sjukt tidigt. Och nu har jag gått lååångt över insomningsgränsen. Att jag sitter och bloggar är ju ett bevis på det!

Jag hinner nog slänga in ett par rader innan jag drar på fredag morgon. I morgon ska jag också hämta ut min donger så att jag får mobilt bredband. Vad jag förstår är det bara för mig att köpa ett amerikanskt kontantkort och stoppa i och då ska det fungera. Eller?

Äsch, på nåt sätt lär jag göra mig hörd

Först NU har jag hämtat mig efter måndagskvällens barrunda. Skämt åsido, först nu har jag hittat ett oskyddat nätverk…. Men den där barrundan får man ju skämmas för – vi hann med tre barer. De två första kunde inte göra daiquiris. Och på en bar tog vi då varsitt glas rosé istället. När vi sen skulle betala med kort visade det sig att de inte tog kort om man handlade för mindre än tio euro. Så då var vi tvungna att dricka varsitt glas till.

Det var väl där det sprack, ungefär.

Efter ett snabbt glas på stället bredvid var vi läskigt sugna på en daiquiri. Vi drog till hotell Portixols bar. Där gör de Mallis godaste! I vanliga fall. Men nästan två stycken orkade vi trycka i oss innan vi förstod att det var dags att gå hem.

Gårdagen spenderade jag i tv-soffan. Även utan en barrunda i huvudet skulle jag behövt göra det. En dag utan sol var nödvändig för att min hud skulle återhämta sig.

Nu har Anncha och hennes dotter åkt. Kvart i fem kom taxin och hämtade dem. Vi åker till flyget vid tre. Innan dess ska vi städa huset och fixa. Sen bär det av hemåt och en mycket stressig dag i morgon. Massor att göra innan nästa resa!

Jag hittade ingen öl. Blev så trött (solsting?), så nu ligger jag här i soffan och slöar med datorn i knäet. Maken och Anncha lagar mat där nere. Filé blir det i kväll. Anncha och jag satsar på en tjejkväll i dag. Vi ska prova hur barerna här i området gör sina Frozen strawberry daiquiris. Jag tror det finns ett tiotal barer att utforska. Ska bli spännande.

Med ovanstående drink har vi utökat vår favoritdryckeslista. Brunello och rosé är de andra bidragen till listan. Jag funderar på att även GT ska läggas till. Men vår semester är för kort för det. Å jag är tveksam till om Anncha gillar det.

Men hon är säkert villig att lära sig.

Jaja. I dag var dagen R. Som i RÖDBRÄND. Jag är för det mesta mkt klok, smörjer mig i tid och otid med hög faktor. I dag flög fan i mig. Nu skulle jag bli brun. Men fan då. Varför lär jag mig aldrig?!

Jag ser ut som en kokt kräfta. Med fräknar. Skit samma förresten. Det finns ju brun-utan-sol, jag får täcka över det med. en fejkbränna.

I övermorgon är det dags för hemfärd. Pratade med Lollo idag och hörde efter hur det gick med packningen. Lite trosor, ett par byxor och lite toppar. Resten köper vi på plats:-) Låg dollar, låg VAT och över huvudtaget ett bra prisläge kommer att fylla våra resväskor till hemfärden.

Nu ska jag leta efter en kall öl.

Har lyckats hitta ett trådlöst och oskyddat nätverk, så nu kommer lite info om de senaste dagarna. Vi kom till Palma i söndags kväll. Sent, sent. Vaknade upp på måndagen till en härligt varm och solig dag. Playan ligger ett stenkast från huset vi lånar.

Tyvärr är min fulanslutning inte så bra, så bilder får komma senare.

Nåväl, vi badar och solar. Häromdagen var på på Es Trenc, det är en av Mallis absolut vackraste stränder. Fin, fin sand. Och varmt! Puh….

På kvällarna är det rosé och kortspel som dominerar. Samt myggen. Annchas dotter har fått ett par i ansiktet som blivit infekterade. Själv har jag fått mitt livs största bett på insidan av ena knäet. Det är större än en vanlig kortlek. Och är rött, hårt, varmt och liksom pulserar. Ja, jag har hört den där skrönan om spindlar som kommer fram ur bett….

Har även dragit på mig en härlig air condition-förkylning. I natt satt jag uppe från halv två till sju, det var det enda sättet att slippa torrhostan. Vill inte störa resten av sällskapet. Det är lite lyhört här, liksom. Så idag har jag sovit till halv elva och därefter slötittat på en film. De andra har dragit iväg och badar nån annanstans.

Nu ska jag passa på att göra lite annan nytta innan uppkopplingen falerar helt och hållet.

Ha det gott i värmen!

Var ju iväg till Värmland på 100-årsfest i går. Det visade sig att brollan och hans sambo slog till med giftermål samtidigt! Hemligt, hemligt, men jag har anat detta i flera månader. För det var på tiden att brollan slog till….

Så nu har släkten utökats med en massa människor. Eller massa och massa, brollans frus familj är nästan lika liten som vår.

Resan till festen blev en blöt historia. Slagregn gjorde att vi emellanåt kröp fram på motorvägen. Men väl framme bröt solen genom molnen och lyste över de lyckliga tu.

Nu ska jag packa.

Nu är gipset upp! Alla skarvar – många! – är spacklade. Var nyss in och började med själva slipningen. Det tog helt stopp i armarna. Jag orkar bara inte. Två veckor med målning och skrapning och annat elände har visst satt sina spår.

Nu sitter jag här vid köksbordet och slöar istället. Ska snart hoppa i duschen och sen göra mig festfin. I dag styr vi kosan mot Värmland och brollans 50-årsfest. Hem igen i ikväll, för en sen kväll dagen innan vi flyger till Mallis känns inte som en höjdare.

Har lagt fram det mesta till packningen. Träningskläderna ska med. Anncha och jag ska försöka komma ut varje morgon på en långpromenad. Önsketänkande, eller? Sen vill Anncha att vi ska komma igång med "raketen". Det är en övning som visst ska göra en jäkla nytta! Man börjar med 1 knäböj med hopp, 1 armhävning, 1 situp. Därefter lägger man på 1 gång till och gör 2, 2, 2 osv upp till 10. Sen räknar med nedåt. Jag ska tamejtusan verkligen försöka mig på det.

Om inte annat för att få lite muskler till slipningen.

Sådärå. Nu har jag ett finfint foto av början på min tunntarm uppsatt på kylskåpet. Inte för att jag vet vilken nytta det kan göra där. Kanske är det ett substitut för de där bilderna på jättetjocka tanter som en del har på sina kylar.

Jag lyckades övertala läkaren att skjuta i mig nåt lugnande innan gastroskopin. Jag fick nåt som skulle ge mig en lättare och kortare sömn. Inte. Jag var ytterst medveten om att en fet slang kördes ner i halsen på mig. Attans så himla vidrigt det var! De skulle klubbat mig med en träpåk istället.

Nåväl. Det konstaterades i alla fall att jag har bråck på magmunnen. Så det är den som spökar. Nu har jag fått medicin för ett år framåt. Och döm om min förvåning när jag får se att jag kan nyttja högkostnadsskyddet – den första pillerladdningen skulle kosta + 1000 kronor. Jag betalade 85! Å fick veta att nästa gång betalar jag 25!!!! Fristen går dock ut nu i mitten av september, så innan dess ska jag ta ut hela årsransonen….

Billigt, billigt

Ställde klockan på åtta i morse. För att hinna trycka i mig så mycket som möjligt innan klockan nio. Därefter måste jag fasta eftersom det är dags för gastroskopi klockan ett idag. Vanligtvis äter jag ägg och bacon. Instruktionerna inför dagens undersökning var glasklara: kaffe, te, juice samt rostbröd var det som tilläts. Brödet skulle vara utan pålägg, förresten. Räknas smör som pålägg? Jag hoppas det inte gör det, för jag hade det på mina mackor.

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra när det är dags. Ska jag testa och se om jag fixar att få en kamera nerstucken i halsen, bara så där? Eller ska jag på direkten be att få något lugnande? Jag känner mig ganska lugn just nu, men kan tänka mig att överumplas av panikkänslor när de börjar trycka ner slangen i min hals.

Jag ska be om ett stoppord. Så som man hört att S/M-utövare har. "Stopp" kan kanske vara bra? Men tänk om jag vill säga det, och slangen är ivägen? Kanske jag bara ska ta och sparka till den person som står mest olyckligt till?

Hmmm… jag tror att det får bli så.