Men jag är inne i en period av djupt egotrippande. Eller vad jag ska kalla det…. Jag försöker göra saker och ting precis som JAG vill. Inte vad jag förväntas göra. Eller vad jag BÖR göra för att ingen ska bli ledsen eller stött eller så. För det behöver jag träna på. Eftersom jag är det dåliga samvetet personifierat.
Så här går det till:
Jag kanske ser att XX ringt. I vanliga fall tänker jag: “Oj, nu måste jag genast ringa upp så att inte XX blir ledsen för att jag inte hör av mig eller tror att jag är arg.”
Eller så har NN bloggat om något alldeles extra och jag känner att om inte just jag skriver en kommentar så kommer det att bli jättedumt och NN undrar kanske varför inte JAG lämnat en kommentar.
Och jag har haft massor jag själv kunnat blogga om. Men jag har inte känt behov av att berätta här på Bittes Bus. Inte heller har jag uppdaterat min status på FB varje dag
Jag har tom glömt att sätta på min mobil vissa dagar!
Och det känns så skönt.
Förstår ni?
Jag har kört så här några veckor. Jag försöker säga vad jag tycker och tänker. Och göra saker för att jag vill göra det – inte för att kutymen eller traditionen kräver det.
Jag måste göra det här för att jag vill bli lite kaxigare. Lite mer så som en Bitte är menad att vara.
Och det har redan gett resultat! Jag har t ex alltid varit LIVRÄDD för att köra i Stockholm. Jag kallsvettas och får ont i magen bara jag tänker på det. Men nu har jag tröttnat på att känna så. För det begränsar mig. Så i går körde jag till Sophiahemmet! Och självklart gick det bra
Och det var skitstruligt att hitta en p-plats så jag körde runt där mitt på Valhallavägen hur länge som helst och jag fixade det!
Jag är inte deppig eller ledsen. Mår bättre än på länge, faktiskt. Jag blev helt enkelt så himla trött på att alltid vara tillgänglig och anpassningsbar och jagvetintevad.
Testa själva! Börja med att inte svara i telefonen när det ringer. Det är skitsvårt! Men en befrielse när man får det att funka
Höres.